Lanzarote

We anchored for several days off Playa de Papagayo on the south side of Lanzarote. A nice beach, well protected and with fantastic water. We needed to catch up on some work. Among other things, find a suitable port location for Anastacia during the time we will be in Sweden. Not quite easy as most of the ports on the Canary Islands are fully booked. In addition, the easterly wind (Calima) gave us a hefty dose of Sahara sand both on and inside the boat. It took some time to remove the fine, reddish-brown dust, which settled just about everywhere. We still haven't been able to wash the outside of the boat with fresh water so it's polka-dotted here and there... 😊

After all the administrative work was completed, we could start exploring the island. We met our sailing friends on Lulu and new acquaintances on the boat S/Y Elder in the harbor and looked around the Playa Blanca area. Then we rented a smaller motorcycle/scooter and set off to explore the island. Lanzarote is the fourth largest island in the archipelago and nowadays a distinctive tourist island with beautiful beaches, resorts and hotels but at the same time has a completely different side and history. The entire archipelago of the Canary Islands belongs to Spain but at the same time belongs geographically to the African continental plate. All are volcanic islands – like the Madeira archipelago. Around 20 million years ago, Lanzarote and Fuerteventura were formed. Other islands were formed successively several million years later. The youngest is El Hierro, which is believed to be 1.2 million years old. Common to all islands is that the volcanic activity has flared up in rounds and the volcanic area is still active mainly under the western islands, which means that new eruptions can occur. Lanzarote is said to consist of at least 300 volcanoes(!?) We didn't count but were able to visit some craters and it was amazing to see this huge amount of lava that flowed out and formed strange formations in the landscape. On the island there are also underground volcanic tunnels and caves that are worth seeing. However, we chose not to visit these. It had meant highway driving for over an hour one way for us and it didn't feel so appealing on the scooter 😊

Lanzarote has been inhabited since about 500 BC by Berbers originating from North Africa. The island has been visited (and plundered) by various peoples but in the 15th century the island was finally conquered by the Spanish. Eventually they also took over other islands in the archipelago. In the wake of the conquest also came the enslavement of the indigenous population... Lanzarote was then partly lush and they began to grow cereals, among other things. After the volcanic eruptions in the 18th and 19th centuries that devastated large parts of the island it was impossible to grow anything on the island and the famine led to large parts of the population being forced to emigrate to other islands. Nowadays, instead, the tourism industry is an important source of income and the inhabitants have also successfully managed to find cultivation methods to grow grapes where they dig up fertile soil/ash in pits where they plant the vines. The soil is then covered with volcanic gravel (lapilli) which is able to retain moisture. A small stone wall of lava stones is then built around each plant as a barrier against the wind. In this way, each plant gets a perfect environment to grow in. We visited a bodega, Stratvs, with self-produced wine and got to see the plantations, which must have cost an incredible number of working hours to build up. No irrigation takes place and no nutrition is added to the plants. At the vineyard, care is taken to use what is available on site and not to overuse the natural resources. We bought a white wine which is sweet as the grapes (Muscat grapes) are laid out to dry in the sun to further increase the sugar content before being used in wine production.

The island has been classified as an ecological protection area by UNESCO. The mighty volcanic craters of Timanfaya National Park as well as the lava caves in the north and the characteristic farming methods are worth preserving. Conscious attempts are made to control tourism in order not to overexploit the island. Something that can be seen in the fact that several areas and sights on the island cannot be reached without being part of a group/guided tour. A person who meant a lot to the island and its culture and preservation was César Manrique Cabrera. An artist, sculptor, architect and designer, especially known for various architectural projects on his native island of Lanzarote. The low white houses that you see everywhere on the island are said to be designed according to his basic ideas, where they are built in such a way that they blend into the landscape, keep the heat out and use the desirable rainwater via the roofs. He combined his artistic work with defense of the environment and environmental values of the island and received many awards and recognitions during his lifetime.

At the end of our stay, the Spanish National Day occurred, which is celebrated in memory of Columbus' "discovery" of America on October 12, 1492. We were unsure what the celebration would look like. We thought we might hear music and speeches, possibly performances and fireworks in the evening? However, none of this occurred. At the rental company where we rented the Scooter, we asked the staff how they usually celebrate the day and it turned out that they had no idea that it was their national day. It was a bit liberating to hear and maybe more like the national day celebration in Sweden... Perhaps the Canary Islanders don't feel the same craze for Columbus' conquests as the Spanish and Portuguese?

As we sailed on to the next island, Fuerteventura, we heard warnings on the VHF radio about an inflatable boat with an unknown number of people on board drifting from the African coast towards the Canary Islands. The instructions were that if you saw the boat, you would call a specific number. A little later we heard distress calls from what we believe to be said inflatable boat and then the local Sea Rescue who responded and in the distance we heard helicopters. A shattering experience that made us wake up for a moment from our privileged existence and think about what's going on in the world, outside our little bubble at Anastacia. The number of migrants trying to get from West Africa to the Canary Islands has increased and so far, this year, the Canary Islands have received 16,000 refugees who fled from the conflicts in Senegal and Mali among other places. It is unclear how many have perished during the crossing during the year, but it is known that boats have disappeared without a trace at sea.

~~~~~~~

Vi låg för ankar i flera dagar utanför Playa de Papagayo på Lanzarotes sydsida. En trevlig strand, väl skyddad och med fantastiskt vatten. Vi behövde komma ikapp med lite jobb. Bl a hitta en lämplig hamnplats för Anastacia under tiden vi skall vara i Sverige. Inte helt lätt då de flesta hamnarna på kanarieöarna är fullbokade. Dessutom fick vi från ostanvinden (Calima) en rejäl dos av Saharasand både på och innanför båten. Det tog lite tid att få bort det fina, rödbruna dammet, som lagt sig precis överallt. Vi har fortfarande inte kunnat tvätta av båten utvändigt med sötvatten så det är polkagrisrandigt här och var… 😊

Efter att allt administrativt arbete var avklarat kunde vi börja utforska ön. Vi träffade våra seglarvänner på Lulu och nya bekanta på båten S/Y Elder i hamnen och såg oss omkring på i området Playa Blanca. Sedan hyrde vi en mindre motorcykel/scooter och gav oss iväg för att utforska ön. Lanzarote är den fjärde största ön i ögruppen och numera en utpräglad turistö med vackra stränder, resorter och hotell men har samtidigt en helt annan sida och historia. Hela ögruppen Kanarieöarna tillhör Spanien men tillhör samtidigt geografiskt till den afrikanska kontinentalplattan. Alla är vulkaniska öar – liksom Madeiraarkipelagen. Runt 20 miljoner år sedan och bildades Lanzarote och Fuertoventura. Övriga öar bildades successivt flera årmiljoner senare. Yngst är El Hierro som man tror är 1,2 miljoner år gammal. Gemensamt för alla öar är att den vulkaniska aktiviteten har blossat upp i omgångar och det vulkaniska området fortfarande är aktivt under främst de västra öarna vilket innebär att nya utbrott kan uppstå. Lanzarote sägs bestå av minst 300 vulkaner(!?) Vi räknade inte men kunde besöka några kratrar och det var mäktigt att se denna enorma mängd lava som flutit fram och bildat märkliga formationer i landskapet. På ön finns även underjordiska vulkaniska tunnlar och grottor som skall vara sevärda. Vi valde dock att inte besöka dessa. Det hade inneburit motorvägskörning i över en timme enkel väg för oss och det kändes inte så lockande på scootern 😊

Lanzarote har varit bebodd sedan ca 500 är f kr av berber med ursprung från Nordafrika. Ön har besökts (och plundrats) av olika folkslag men på 1400-talet erövrades ön slutligen av spanjorer. Så småningom övertog de även övriga öar i ögruppen. I kölvattnet av erövringen kom också förslavandet av ursprungsbefolkningen... Lanzarote var då delvis frodigt och man började odla bl a spannmål. Efter vulkanutbrotten på 1700 och 1800-talet som ödelade stora delar av ön var det omöjligt att odla något på ön och hungersnöden ledde till att stora delar av befolkningen tvingades emigrera till andra öar. Numera är istället turistnäringen en viktig inkomstkälla och invånarna har också framgångsrikt lyckats hitta odlingsmetoder för att odla vindruvor där man gräver fram bördig jord/aska i gropar där man planterar vinplantan. Därefter täcks jorden med vulkaniskt grus (lapilli) som klarar att hålla kvar fukten. Runt varje planta byggs sedan en liten stenmur av lavastenar som barriär mot vinden. På så sätt får varje planta en perfekt miljö att växa i. Vi besökte en bodega, Stratvs, med egenproducerat vin och fick se odlingarna som måste kostat otroligt många arbetstimmar att bygga upp. Ingen bevattning sker och plantorna tillförs ingen näring. På vingården är man noga med att använda det som finns på plats och inte överutnyttja naturresurserna. Vi köpte ett vitt vin som är sött då druvorna (Muscatdruvor) läggs ut för att torka i solen för att ytterligare öka sockerhalten innan de används i vinproduktionen.

Ön har klassats som ekologiskt skyddsområde av UNESCO. De mäktiga vulkankratrarna i Timanfaya Nationalpark liksom lavagrottorna i norr och de karakteristiska odlingsmetoderna är värda att bevara. Medvetna försök görs för att kontrollera turismen i syfte att inte överexploatera ön. Något som bl a märks på att flera områden och sevärdheter på ön inte går att nå utan att man ingår i en grupp/guidad tur. En person som betytt mycket för ön och dess kultur och bevarande var César Manrique Cabrera. En konstnär, skulptör, arkitekt och formgivare, särskilt känd för olika arkitektoniska projekt på sin födelseö Lanzarote. De vita låga husen som man ser överallt på ön sägs vara designade efter hans grundtankar där de är byggda på ett sådant sätt att de smälter in i landskapet, håller värmen ute och via taken tar vara på det åtråvärda regnvattnet. Han kombinerade sitt konstnärliga arbete med försvar av miljön och miljövärden på ön och fick under sin levnadstid många priser och erkännanden.
På slutet av vår vistelse inträffade spanska nationaldagen som firas till minne av Columbus ”upptäckt” av Amerika de 12 oktober 1492. Vi var osäkra på hur firandet skulle se ut. Vi tänkte att vi kanske skulle få höra musik och tal, möjligen uppträdanden och fyrverkerier på kvällen? Inget av detta inträffade dock. På uthyrningsfirman där vi hyrt Scootern frågade vi hur man brukar fira dagen och det visade sig att personalen inte hade någon aning om att det var deras nationaldag. Det var lite befriande att höra och kanske mer som nationaldagsfirandet i Sverige… Kanske Kanarieöborna inte känner samma vurm för Columbus erövringar som spanjorer och portugiser?

När vi seglade vidare till nästa ö, Fuerteventura, hörde vi varningar på VHF-radion om en gummibåt med okänt antal personer ombord som drev från afrikanska kusten mot Kanarieöarna. Om man träffade på båten skulle man ringa ett specifikt nummer. Lite senare hörde vi nödanrop från, vad vi tror, nämnda gummibåt och därefter lokala sjöräddningen som svarade och på avstånd hörde vi helikoptrar. En omskakande upplevelse som fick oss att, för en stund, vakna upp ur vår priviligierade tillvaro och fundera på vad som händer i världen, utanför vår lilla bubbla på Anastacia. Antalet migranter som försöker ta sig från västra Afrika till Kanarieöarna har ökat och hittills i år har Kanarieöarna tagit emot 16 000 flyktingar som bl a flytt från konflikterna i Senegal och Mali. Oklart hur många som omkommit under överfarten under året men man vet att båtar försvunnit spårlöst till havs.

La  Montañas del Fuego (Fire Mountains). Timanfaya

 

Mountain still hot!

 

Vineyards and plantations

 

 

Legacy of César Manrique Cabrera