âThe Rockâ and the end of Anastacia
22 May 2025
Niue
Large parts of this post were written before the low-pressure system swept over Niue and took Anastacia with it. To exclude all the good things we had experienced during our stay on the island and only write about the accident, would not do Niue justice. A new post about what happened to the boat and our plans for the future will therefore come a little later, when everything is sorted out and we are able to leave the island.
The crossing to Niue went well for us. We had waves up to four meters high and a strong trade wind from the east. However, the wave period was long and the waves did not break so Anastacia still bobbed nicely on the water, despite the roller coaster feeling...đ«€ The wind rudder did most of the work with the steering with minor adjustments from the person sitting at the helm when the gales became too strong. It was much tougher for the buddy boat Timmies Run with Canadian captain Alan and Russian crew member Alena on board. The electronics on their boat worked poorly or not at all and the faults could not be fixed in Aiututake. The boat basically only had a working chart plotter and a VHF radio. They sent AIS signals at certain intervals but could not receive AIS signals and, worst of all, their autopilot refused to work. They had to steer manually during the (almost) five days that the voyage took and in the prevailing conditions they could not leave the helm, even for a short while. Alan and Alena had three hours shifts where the nights were the worst as they could not see the waves and were forced to try to keep their course via compass and plotter. To top it all off, there was no moon so the sky was pitch black at night. We could only imagine how difficult it was for them and tried to stay as close as possible so that we always had the boat in sight and gave them the opportunity to steer by our lanterns at night. It was easier said than done as the high waves often obscured the light from Anastacia's side and stern lanterns. Often, they couldn't see us at all... We marked their position on our plotter as soon as their AIS transmitted and, as usual, we wrote down our own position at regular intervals.
Timmies Run had some gybes that tore their mainsail despite the fact that they had set up the preventer and at one point the whisker pole fell off and the ropes got tangled in the propeller. Alan then decided to put on his snorkel gear and jumped into the water while the boat was lying along the waves with all the sails down. He managed to cut the propeller free and get back on the boat. An incredible feat that could have ended really badly in the high waves! Before he set out on his attempt, we asked him to make sure Alena could handle the radio in case something went wrong... In the meantime, all we could do was circle around them and keep our fingers crossed that everything would go well. Luckily, Alan is a very experienced sailor and Alena is a real tough lady, despite her young age. They also managed this setback with skillfulness! For us, the sailing was also a good practice in adjusting the boat's speed. It turned out to be more difficult than we thought. We tried different sail settings but still had difficulty keeping their speed.
The relief was of course enormous on both boats when the silhouette of Niue emerged in the darkness on the last night and we were finally able to dock at our buoys on the west side of the island. For a while we were the only boats there but later Valentin also joined with JĂŒrgen and Heike onboard who left a day after us from Aiututake. After everyone had rested, Christer and Alan spent a few hours going up and down almost all the cables and equipment on Timmies Run and measuring everywhere to try to identify the fault and at least be able to get the autopilot working again but unfortunately there was something wrong with the main unit itself. The islands of Niue and Tonga are too small with too few resources to be able to order and replace equipment so Alan expects to be able to get help in Fiji.
Niue rises like a pancake out of the water and is at its highest just over 60 m above sea level. It is a coral island and has no lagoon but only a narrow reef around the island that ends steeply into the sea and already a few hundred meters out from the island the depth is over 1000 m! It is still somewhat unclear how and when the island was formed but geologists believe that the island was formed around 1.6 million â 10,000 is then through volcanic activity where the volcano cooled, eroded but then slowly built up with coral reefs, much like an atoll and where tectonic activity and different periods of sea changes of the volcano as the rest of the water level. Therefore, Niue's geology is extra interesting with high levels of iron and aluminum oxides and mercury. In addition, high levels of natural radioactivity! đź The island has no sandy beaches but a fantastic coastline with lots of deep cracks and caves. Just like the Cook Islands, Niue was populated by Polynesians and today belongs to New Zealand with relatively large autonomy and is considered a representative democracy but without parties! A form of government that we have not heard of before but which seemswork in countries with small populations. Here, just like on Aitutake, the New Zealand dollar and left-hand traffic apply.
Niue has around 1700 inhabitants with a large diaspora where many live and work in New Zealand and Australia and come home a few times a year. They speak both English and a variant of Maori/Polynesian. Everyone we have met has been wonderfully welcoming and there is a relaxed atmosphere where everyone greets each other and wherever you go you are met with smiles and curious questions. If you walk by the roadside, you are immediately offered a lift. In the capital Alofi, where the small warf is also located, there is most of the service in the form of cafes, restaurants, a market place and shops. However, the largest shopping center is at the airport. Niue is the first entire country to be designated an âInternational Dark Sky Sanctuaryâ so stargazing is also a nice activity to do.
The wharf in Alofi is a high concrete pier with stairs down to the water. The waves, the reef and the tidal differences make it difficult to arrange floating docks, so if you want to get to the island from the sea, the only option is to use the small crane in the harbor and lift the dinghy onto the dock. A funny device that worked great! The important thing is to make sure to leave the lifting hook behind so that it hangs at the right height, ready for the next boat to hook in.
A small and a bit sad connection to Sweden: Niue lost its top-level domain .nu in the 1990s in an agreement with the American businessman Bill Semich who wanted to control the domain in exchange for free unlimited access to the internet in Niue. Too late, the small island nation discovered that they had lost a lot on the deal that had brought in big money for Bill's company when Scandinavian (mainly Swedish) companies paid to be able to use .nu (means ânowâ in Swedish) in their web addresses. Nowadays, the operation and maintenance of the top-level domains .se and .nu are handled by the Swedish Internet Foundation and Niue is in an unequal legal battle against the Internet Foundation to regain its top-level domain and receive compensation for many years of lost revenue. Please see a GP article on the topic from 2024 (Swedish): https://www.gp.se/nyheter/nyhetsanalys/soderhavso-kan-inte-stamma-svenska-internetstiftelsen.94cc031c-63b8-4ce5-8f55-81cd4456638f
We rented a small motorbike and went around the island and visited several beautiful places. Mainly on the west side where erosion and constant waves have created fantastic formations in the rock. We walked small paths down to the water's edge and admired the small pools and hollows that have formed over millennia and are characteristic of the island.
In addition to drinking coffee and a little girl talk, we, three ladies from Anastacia, Timmies Run and Valentin, were also able to engage in some cultural activities. We visited the Niue Council of Women and learned some basics of the art of weaving baskets. Older and very patient women took us on. We had a nice and very moving time with these ladies who encouraged us novices and showed us their ancient craft and, after an hour or so, we left proudly with our own handmade, braided coasters. It felt just like when you came home with something you made in crafts when you were at schoolđ
After a little over a week on Niue it was time to plan our departure for Tonga. Another sailboat, S/V Oatneck with the young French couple Milena and Nicolas on board, joined our small fleet. They were also going on to Tonga and we discussed a possible date for departure. The weather forecast predicted unstable weather and a low pressure system was starting to form far to the westâŠ
~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Stora delar av detta inlÀgg skrevs innan lÄgtrycket svepte över Niue och tog Anastacia med sig. Att utesluta allt fint vi varit med om under vÄr vistelse pÄ ön, och bara skriva om olyckan, skulle inte göra Niue rÀttvisa. Ett nytt inlÀgg om vad som hÀnde bÄten och vÄra planer för framtiden kommer dÀrför lite senare, nÀr allt rett ut sig och vi kan lÀmna ön.
Ăverfarten till Niue gick bra för vĂ„r del. Vi hade upp till fyra meter höga vĂ„gor och stark passadvind österifrĂ„n. Det var dock lĂ„ngt mellan vĂ„gorna och de bröt inte sĂ„ Anastacia guppade Ă€ndĂ„ fint pĂ„ vattnet, trots berg- och dalbanakĂ€nslanâŠđ«€ Vindrodret gjorde det mesta av arbetet med styrningen med mindre justeringar frĂ„n den som satt vid rodret nĂ€r byarna blev för starka. Mycket tuffare var det för kompisbĂ„ten Timmies Run med kanadensiske kaptenen Alan och ryska besĂ€ttningsmedlemmen Alena ombord. Elektroniken ombord fungerade dĂ„ligt eller inte alls och felen hade inte kunnat avhjĂ€lpas i Aiututake. PĂ„ bĂ„ten fanns i princip bara en fungerande kartplotter samt VHF-radio. De sĂ€nde AIS-signal med vissa intervaller men kunde inte ta emot AIS och, vĂ€rst av allt, sĂ„ vĂ€grade deras autopilot att fungera. Det var handstyrning som gĂ€llde under de (nĂ€stan) fem dygn som seglatsen tog och i de förhĂ„llanden som rĂ„dde kunde de inte lĂ€mna rodret, ens för en kort stund. Alan och Alena löste av varandra var tredje timme dĂ€r nĂ€tterna var vĂ€rst eftersom de inte kunde se vĂ„gorna utan var hĂ€nvisade till att försöka hĂ„lla kursen via kompass och plotter. Till rĂ„ga pĂ„ allt rĂ„dde det nymĂ„ne sĂ„ det var becksvart pĂ„ himlen pĂ„ nĂ€tterna. Vi kunde bara ana hur jobbigt de hade det och försökte hĂ„lla oss sĂ„ nĂ€ra som möjligt sĂ„ att vi alltid hade bĂ„ten inom synhĂ„ll och ge dem möjlighet att styra efter vĂ„ra lanternor nattetid. Det var lĂ€ttare sagt Ă€n gjort dĂ„ de höga vĂ„gorna ofta skymde ljuset frĂ„n Anastacias sido- och akterlanternor. Ofta kunde de inte se oss alls⊠Vi markerade deras position pĂ„ vĂ„r plotter sĂ„ fort deras AIS sĂ€nde och, som vanligt, skrev vi ner vĂ„r egen position med jĂ€mna mellanrum.
Timmies Run rÄkade ut för jippar som slet pÄ deras storsegel trots att de satt upp preventer och vid ett tillfÀlle slet sig spirbommen och tamparna trasslade in sig i propellern. Alan valde dÄ att ta pÄ sig sin snorkelutrustning och hoppade i vattnet under tiden de lÄg pÄ tvÀren i vÄgorna med alla segel nere. Han lyckades skÀra loss tamparna och ta sig upp pÄ bÄten igen. En otrolig bedrift som kunde slutat riktigt illa i de höga vÄgorna! Innan han gav sig pÄ försöket bad vi honom se till att Alena kunde hantera radion ifall nÄgot skulle gÄ fel⊠Under tiden kunde vi inte göra mer Àn att cirkla runt dem och hÄlla tummarna för att allt skulle gÄ bra. Som tur Àr, Àr Alan en mycket erfaren seglare och Alena en riktig tuffing, trots sin unga Älder. De klarade Àven detta bakslag med bravur! För vÄr del blev seglatsen en bra trÀning i att anpassa bÄtens fart. Det visade sig nÀmligen vara svÄrare Àn vi trott. Vi provade olika varianter pÄ segelsÀttning men hade ÀndÄ svÄrt att hÄlla oss till deras fart..
LĂ€ttnaden var sĂ„klart enormt stor pĂ„ bĂ„da bĂ„tarna nĂ€r Niues silhuett avtecknade sig i mörkret den sista natten och vi till slut kunde lĂ€gga till vid var sin boj pĂ„ öns vĂ€stsida. Ett tag var vi de enda bĂ„tarna vid ön men senare anslöt Ă€ven bĂ„ten Valentin med JĂŒrgen och Heike som gav sig av nĂ„gon dag efter oss frĂ„n Aiututake. Efter att alla vilat ut lade Christer och Alan nĂ„gra timmar pĂ„ att vĂ€nda uppochner pĂ„ nĂ€stan alla kablar och utrustning pĂ„ Timmies Run och mĂ€tte överallt för att försöka identifiera felet och Ă„tminstone kunna fĂ„ igĂ„ng autopiloten men tyvĂ€rr verkade det vara nĂ„got fel med sjĂ€lva huvudenheten. Ăarna Niue och Tonga Ă€r för smĂ„ med för dĂ„liga resurser för att kunna bestĂ€lla och byta ut utrustning sĂ„ Alan rĂ€knar med att kunna fĂ„ hjĂ€lp först pĂ„ Fiji.
Niue sticker upp som en pannkaka ur vattnet och Ă€r som högst strax över 60 m över havet. Det Ă€r en korallö och har ingen lagun utan bara ett smalt rev runt ön som slutar brant ner i havet och redan nĂ„gra hundra meter ut frĂ„n ön sĂ„ Ă€r djupet över 1000 m! Det Ă€r fortfarande nĂ„got oklart hur och nĂ€r ön bildades men geologer tror att ön bildades runt 1,6 miljoner â 10 000 Ă€r sedan genom vulkanisk aktivitet dĂ€r vulkanen svalnat, eroderat men sedan sakta byggts upp med korallrev, ungefĂ€r som en atoll och dĂ€r tektonisk aktivitet och olika perioder av havsnivĂ„förĂ€ndringar gjort att delar av den gamla koralltĂ€ckta vulkanen rest sig ovanför vattenytan. DĂ€rför Ă€r Niues geologi extra intressant med höga halter av jĂ€rn- och aluminiumoxider samt kvicksilver. Dessutom höga halter av naturlig radioaktivitet! đź Ăn har inga sandstrĂ€nder men en fantastisk kustremsa med massor av djupa sprickor och grottor. Precis som öarna pĂ„ Cook Islands sĂ„ befolkades Niue av polynesier och tillhör idag Nya Zeeland med relativt stort sjĂ€lvstyre och rĂ€knas som en representativ demokrati men utan partier! En form av styrelseskick som vi inte hört talas om tidigare men som verkar fungera i lĂ€nder med liten befolkning. HĂ€r, precis som pĂ„ Aitutake Ă€r det NyazeelĂ€ndska dollar och vĂ€nstertrafik som gĂ€ller.
Niue har runt 1700 invĂ„nare med en stor diaspora dĂ€r mĂ„nga lever och arbetar i Nya Zeeland och Australien och kommer hem nĂ„gra fĂ„ gĂ„nger per Ă„r. Man talar bĂ„de engelska och en variant av maori/polynesiska. Alla vi mött har varit fantastiskt vĂ€lkomnande och hĂ€r rĂ„der en avslappnad atmosfĂ€r dĂ€r alla hĂ€lsar pĂ„ varandra och vart man Ă€n kommer möts man av leenden och nyfikna frĂ„gor. GĂ„r man vid vĂ€gkanten sĂ„ erbjuds man omedelbart lift. I huvudstaden Alofi dĂ€r ocksĂ„ den lilla hamnen ligger finns den mesta servicen i form av cafĂ©er, restauranger, marknadsplats och butiker. Det största köpcentret ligger dock vid flygplatsen. Niue Ă€r första hela landet som utsetts till âInternational Dark Sky Sanctuaryâ sĂ„ stjĂ€rnskĂ„dning Ă€r ocksĂ„ en trevlig aktivitet att Ă€gna sig Ă„t.
Hamnen i Alofi Àr en hög betongbrygga med trappor ner till vattnet. De höga vÄgorna, revet och tidvattenskillnaderna gör det svÄrt att ordna med flytbryggor sÄ vill man komma in till ön frÄn havet Àr enda möjligheten att anvÀnda sig av den lilla lyftkranen i hamnen och lyfta upp dingen pÄ bryggan. En lustig anordning som fungerade utmÀrkt! Det viktiga vara att se till att lÀmna lyftkroken efter sig sÄ den hÀngde pÄ lagom höjd, fÀrdig för nÀsta bÄt att kroka i.
En liten trÄkig koppling till Sverige: Niue blev av med sin toppdomÀn .nu pÄ 1990-talet i ett avtal med den amerikanske affÀrsmannen Bill Semich som ville kontrollera domÀnen i utbyte mot gratis obegrÀnsad tillgÄng till internet i Niue. Alltför sent upptÀckte den lilla önationen att de förlorat stort pÄ dealen som inbringat stora pengar för Bills bolag dÄ skandinaviska (frÀmst svenska) företag betalade för att kunna anvÀnda .nu i sina webbadresser. Numera sköts drift och underhÄll av toppdomÀnerna .se och .nu av svenska Internetstiftelsen och Niue för en ojÀmn juridisk kamp gentemot Internetstiftelsen för att ÄterfÄ sin toppdomÀn och fÄ ersÀttning för mÄnga Ärs förlorade intÀkter. Se gÀrna en GP-artikel frÄn 2024 (Svenska): https://www.gp.se/nyheter/nyhetsanalys/soderhavso-kan-inte-stamma-svenska-internetstiftelsen.94cc031c-63b8-4ce5-8f55-81cd4456638f
Vi hyrde en liten motorcykel och tog oss runt ön och besökte flera vackra platser. FrĂ€mst pĂ„ vĂ€stsidan dĂ€r erosion och stĂ€ndiga vĂ„gor skapat fantastiska formationer i berget. Vi gick smĂ„ stigar ner till vattenbrynet och beundrade de smĂ„ bassĂ€nger och urholkningar som bildats genom Ă„rtusenden och som Ă€r utmĂ€rkande för ön. Förutom kaffedrickande och lite tjejsnack kunde vi, tre damer frĂ„n Anastacia, Timmies Run respektive Valentin, ocksĂ„ Ă€gna oss Ă„t lite kulturaktiviteter. Vi besökte Niues kvinnorĂ„d âNiue Council of Womenâ och fick lĂ€ra oss nĂ„gra grunder konsten att binda korgar. Ăldre och mycket tĂ„lmodiga kvinnor tog sig an oss. Vi hade en trevlig och mycket rörande stund med dessa damer som uppmuntrande visade oss noviser sitt urgamla hantverk och efter nĂ„gon timme gick vi stolta dĂ€rifrĂ„n med varsitt egentillverkade, flĂ€tade glasunderlĂ€gg. Det kĂ€ndes precis som nĂ€r man kom med nĂ„got man gjort i slöjden nĂ€r man gick i skolanđ
Efter lite drygt en vecka pĂ„ Niue var det dags att planera för avfĂ€rd till Tonga. Ytterligare en segelbĂ„t, S/V Oatneck med det unga franska paret Milena och Nicolas ombord anslöt sig till vĂ„r lilla flotta. De skulle ocksĂ„ vidare till Tonga och vi diskuterade möjligt datum för avförd. VĂ€derprognoserna spĂ„dde ostadigt vĂ€der och det började bildas ett lĂ„gtryck lĂ„ngt vĂ€sterutâŠ
The Warf and bay outside Alofi
Caves, chasms and the famous arch
At Niue Council of Women (Photos by Heike Wagener)
1 Commentaire(s)
Hej KĂ€nns svĂ„rt att kommentera texten med nĂ„got positivt eftersom vi vet vad som hĂ€nde sedan ⊠Men sĂ„ fint att lĂ€sa om fina möten med kvinnorna pĂ„ ön. Ănskar er bara det bĂ€sta pĂ„ ert fortsatta Ă€ventyr Styrkekramar â€ïž
18 May 2025 Answer